lördag 30 juli 2016

Race report - Fäboloppet 2016

I somras anmälde jag mig till Fäboloppet som går från en gård i en liten by och upp genom skogen i 7 km till ett par fäbodar. Hade blivit förvarnad om att det var uppförsbacke typ hela vägen och min kompis som jag skulle springa med var tvungen att avboka så vid morgonkaffet i morse så var jag inte så där jättepepp på att springa. Tycker att det är lite läskigt att leta parkering och hitta nummerlappar och sånt ensam, men efter att ha sms:at med en av mina lokala vänner och fått berättat hur det funkade så vågade jag mig på att köra iväg själv och kolla så fint!




Så himla bra ordnat allting, superbra skyltat (tur det, för det ligger ju mitt ute i tjottahejti) och en hel lägda klippt för parkering och lätt att hitta nummerlapp så det var ingenting att oroa sig för, och dessutom fick jag låna toalett av de som bor på gården, så det var high life hela vägen från start!

 
Startpistolen. Inga konstigheter. Han gick ut långt på en åker och sköt åt andra hållet som tur var. Norrland as it's best.

Klockan 11 small det till över skogen och vi stack iväg. De som var anmälda i tävlingsklassen stod först i fållan och vi i motionsklass efter. Den första kilometern var bred grusväg så där delades startfältet ut och efter en ganska bra backe uppför och över en gård så var vi inne i skogen. "Skönt med skugga" tänkte jag men nix, ingen större skillnad i värme där inne, snarare bara mer kvavt.

Sen var det en blandning av upp och... mindre upp. Och alltså, det här med traillopp? Det är ju jättesvårt att springa i terräng? Stock och sten och myr och spång och rötter och mossa och på kalhyggena dallrade luften och det luktade varma hallon.


En stig som syns.


En stig som inte syns lika mycket.

Ville fota mer pga extremt fint, men fipplade inte allt för mycket med kameran eftersom jag hade som mål att komma upp till fäbodarna på på under timmen, något som säkert hade gått om det inte var så svårsprunget. På vissa ställen var jag tvungen att gå även om jag hade orkat springa, medan jag på vissa andra ställen inte orkade springa alls eftersom det var så himla brant och mina Malmöben ba HALLÅ JA, DETTA KÄNNER VI INTE IGEN, KOPPLA PÅ MJÖLKSYRAN!


Så här såg det ut, normalfart första kilometern och ganska jämt drag kilometer 2-3-4 men sen blev det brant på riktigt. Det mörkblå strecket är stigningen och det ljusblå hackandet är mina taxben som snubblar fram genom terrängen. Dipparna på 2.5 och 5 km beror på vätskekontroll eftersom jag inte kan dricka och kuta samtidigt. 


Men i mål kom jag, på tiden 1.04.40 och som nummer 12 av de 41 deltagarna i motionsklassen (obs, mixad klass, så både dam och herr)! Så himla slut när jag passerade mållinjen och fick mitt diplom, en kexchoklad, banan och en flaska Loka. Det lottades även ut priser från sponsorerna och sen erbjöds det skjuts tillbaks till starten för de som inte hade folk i egna bilar som väntade. Och allt detta för bara hundra spänn? Helt sjukt ju!

Jätteglad att jag inte fegade ur, och nu väntar mer skogslöpning under de tio dagarna vi är kvar här, nu ska låren härdas lite inför Midnattsloppet!

fredag 29 juli 2016

Norrlandssemestern dag två



Thailändsk lunch på hembygdsgården. Känns som Sverige i sitt esse 2016 va?



Ångermanälven helt spegelblank och mitt favoritväder: växlande molnighet.



Kollade in festplatsen innan hela Urkultstjofräset drar igång. 


Avslutade dagen med cowspotting från altanen. Korna som går här låter som bröliga billarm när de sätter igång, så om någon frågar mina barn om hur kor låter så kommer svaret bli BÖ-BÖ-BÖ-BÖ-BÖ. Rätt ska vara rätt.

torsdag 28 juli 2016

Norrlandssemestern dag ett #2

  

Har varit på loppisrunda med morsan och fyndat världens ballaste klocka för en tia! Tyvärr verkar den inte riktigt funka som den ska, får kolla lite på hur den ska gå att laga pga ÄLSKAR DEN! Hur klurigt är det att laga en klocka tro?

(Minen pga världens skräpigaste loppis. Men rätt värd ändå tydligen trots lösspringande katter och inte så rent). 

 

Har varit ute och djupandats och njutit av de storslagna vyerna häromkring, det luktar på ett särskilt sätt här hemhemma och jag älskart! Drog av en halvmil asfalt som avslutning på dagen, har fått en löputmaning av Linnéa som jag ska skriva mer om imorgon! 

Ger semesterdag nummer ett tio tummar upp! 

Norrlandssemester dag 1

Resan gick faktiskt över förväntan, trots två otåliga småbarn och trötta föräldrar. Körde vid 16 från Malmö och sladdade in framför morsan och farsans hus strax före 5-snåret i morse. Barnen var vakna en sväng mellan 02 och 04, annars sov dom från 20 (Juno) och 22 (Sigge). Sov några timmar när vi kom fram och nu är det kaffe, loppis och en löprunda som gäller idag. 

Och alltså - bra tajmat med soluppgången va?! 




måndag 25 juli 2016

Plötsligt händer det...

DE ARGA SKRIKANDE SVETTIGA BARNEN SOMNADE I NORMAL TID! Jag vill tacka den som uppfann fläkten med en ziljard kronor i kontanter, en låda fylld av nyfönade kattungar och en kopp kaffe som aldrig kallnar. Tack.

21.2 grader i skuggan klockan 07:42 på morgonen

Så. Himla. Varmt. Nu.

Värmebölja, det är något som endast uppskattas när jag:

1) har tid att ligga i skuggan vid stranden och läsa en god bok
2) inte har små barn att tänka på
3) inte har en stor svettig hund att tänka på

Har tidigare i mitt liv avundats föräldrar som drar på semester till typ Thailand i några månader under sin föräldraledighet men efter värmebölja nummer två med helt onormala svensk sommar-temperaturer känner jag bara att näää. Är helt slut efter att ha vaktat barn från solsting och värmeslag och drunkning och undvikit sand- och tång- och fimpätning (sluta släng fimpar i sanden!) i några dagar.

Kan inte föreställa mig något värre än att göra samma sak i en månad eller tre i sträck, låter som helvetet på jorden faktiskt.

lördag 23 juli 2016

#hemester

  
 

STRANDDAG! Först häng med Lotta & co. på stranden i några timmar, fatta att vi bor så nära havet att vi kan GÅ dit med en nästantreåring utan att bli galna? Sen kom Tobbe och Juno och hämtade Sigge och så hängde jag med Lo på kallbadhuset i 3.5 timme till. TREOCHENHALV TIMME! 

Sen beställde jag pizza och lyssna på detta: i dag kom dagen när pizzakillen fyllde i resten av beställningen när jag sagt första pizzan. Vi kom överens om att jag i fortsättningen bara kan säga att det är Familjen Ananas som vill ha mat. ÄLSKAR MITT HOOD!

Nu ska 20 naglar målas och diskmaskinen tömmas, sen är dagen slut. Ändå gött med semester hemma i stan tycker jag! 

onsdag 20 juli 2016

Skambyrån på Malmöfestivalen!


Det här är det pinsammaste jag gjort i hela mitt liv, och nu ska jag göra det igen. Högläsa ur min gamla dagbok från 1994 alltså. Skriv upp den 12 augusti i kalendern och dra till Blå Båten under Malmöfestivalen och skratta med (ej åt!) mig och ett gäng andra dagboksskrivande människor vettja! Missade du sist och kommer missa det igen så kan du se det här: Majsan proudly presents: Skambyrån! Mitt mest uppskattade inlägg någonsin. 

tisdag 19 juli 2016

Det tog mig en vecka att fatta att Pokémon och Tamagotchi inte var samma sak...

... och det är allt ni kommer höra från mig i det ämnet.

måndag 18 juli 2016

Sånt man hittar när man rensar



Jag minns inte vad 14-åringen Mirijam hade för tankar om sitt 36-åriga jag. Men 36-åringen blir väldigt varm i hjärtat av att titta på 14-åringen. Lilla gumman, så bra det blev för dig. Vad duktig du varit.

Bra kämpat hjärtat. ❤️

söndag 17 juli 2016

En treårig tonåring

"Sigge, nu ber jag dig igen att SNÄLLA sluta hoppa i sängen!"

"Men mamma, sluta prata!"

torsdag 14 juli 2016

Sju bilder från min bloggfrånvaro


Säljer fina grejer i studion. Den här till exempel:

"You had me at hello." 
"I said hell no!"


Rensar hemma. Det var inte jättelänge sedan vi flyttade men eftersom vi knappt gick ner i storlek på boende så lämnades mycket till "det där kan jag kolla sen"-högar/lådor. Nu ba: HEJ DÅ ALLA SAKER JAG AAAAALDRIG ANVÄNDER! Otroligt befriande för själen och dessutom mycket mer städat hemma, win-win!


Helena var här och lekte med mig och mina barn! Alltså min bästis som bor i San Diego ni vet, bara att hon numera inte bor i San Diego utan har köpt hus på Hawaii (!!!). Det är därför hon har dunjacka på sig när alla andra svettas svensk julisommar.


Promenixade på Ribban med Hawaiianen, hunden och den här lilla bullen. Så jävla rolig ålder nu när hon börjar säga lite ord och fattar vad man säger och så. Och sjukt intensiv på grund av klättrar på ALLT. Sigge har aldrig klättrat på saker, men han började ju gå så himla tidigt så han kanske inte tyckte att han behövde. Juno ser kanske klättrandet som ett komplement till att hon började gå så sent. Hellre lodrätt än vågrätt liksom. I vilket fall som helst: AJ MINA NERVER. Galna unge.


I rensandet så säljs det även saker. Jordgloben rök direkt men är någon spekulant på leoparden så går den på 2800, bordet på 400 och damejeannerna 100 resp 300. Men ni följer ju mig på insta så allt det där vet ni ju redan.


Härlig sommar nu, vi jobbar lite, har lite semester och tar ut lite föräldraledighet, så vi är hemma mycket, och tillsammans mycket, men kan ändå ta en massa egentid utan att det stör i familjelivet. Och det behövs, i dag tog det en timme och 23 minuter att gå hem från förskolan, en sträcka som annars tar 20 minuter så länge man inte har sällskap av en treåring som ska kolla på båtar, getter, en liten rolig sten, himlen, en blomma, en myra osv. Skönt då att slippa vara stressad och bara strosa i solen med Juno i vagnen och stanna var tredje meter för att invänta den lilla kepsmänniskan.

Så, nu är jag ikapp! Inom kort kommer det ett inlägg om egentid, och ett om när jag och Tobbe var på (barnfri!) dejt på Boulebar förra helgen. Och lite om löpning. #cliffhanger

tisdag 5 juli 2016

Man vet att ungarna lägger sig sent när...

... man high fivear sig själv för att man hann lägga sin mathem.se-beställning före midnatt och således kommer kunna servera barnen mat dagen efter. Ska bara leta upp den där lilla flaskan med D-droppar så kan jag ta emot min mother of the year-award sen.

måndag 4 juli 2016

Tänk om alla bara kunde sluta vara så dumma i huvudet och börja tycka som jag istället, vilken snäll och fin värld vi hade haft?!

 

Många kommentarsfält nu. Många inte alla män-män nu. Många Lamotte-anhängare nu. Många sammanbita käkar nu.

*tar två alvedon, gnuggar tinningarna och går och lägger mig*

fredag 1 juli 2016

Nej det här var ju inte godkänt alls?

Två ynka gratulationer på namnsdagen var allt jag fick? Facebook borde börja påminna om namnsdagar lika överdrivet hysteriskt som de gör med födelsedagar, för så här kan vi ju inte ha det? 

torsdag 30 juni 2016

Juni i nio små rutor

JUNI VA?! Fick besök av fantastiska Linda, sprang Malmöloppet själv och Klövernmilen ihop med Linnéa, Juno lärde sig gå på riktigt, vi åkte på familjeutflykt till Kullen och hängde hos Cajo och Måns och jag fick ett fästingbett, har hängt extra mycket med Lotta på både midsommar och när @apan.satt.i.granen-Anna var på Malmövisit, har lasrat en reporter i direktsänd radio på A Bushel & a Peck och äntligen fått tummen ur och hälsat på Suz i Lund. 

Och solen har strålat vareviga dag.

Bring it on Juli! 

onsdag 29 juni 2016

Istället för löpning – tröstshopping

Har varit sträv och hostig i halsen ett tag och tänker att det nog är kroppen som hälsar att den vill 1) lugna ner sig lite och 2) sova mycket. Tyvärr får den inte göra något av det och då är det klart att den blir lite arg.

I alla fall så råkade jag surfa runt lite på nätet och plötsligt hade jag hittat Sportamores rea. Hoppsan. Såg att mina favoritlöpskor, Nike Pegasus Air Zoom var prissänkta och plötsligt låg dom i kundkorgen och sen var dom visst på väg hem till mig. NÄMEN. Mina skor som jag har nu är egentligen inte så himla slitna, men det känns att dom legat och torkat under senaste graviditeten och medföljande lugna period, dom är mycket stummare i sulan. Kan även beror på att jag är lite tyngre, men hur som helst så känner jag av mitt dumma knä lite och vill gärna ha ordentlig dämpning så jag inte riskerar att paja mig bara på grund av gamla skor.

Dessutom råkade dom vara extremt snygga, och det tackar jag för. Mina gamla pegasus ville jag först inte köpa eftersom dom var i den otroligt o-festliga färgen beige, men kolla dessa:


Bra OCH snygga, jag kommer bli snabbast i stan, sanna mina ord! 

Har anmält mig till ett nytt lopp också, Fäboloppet som går när vi är uppe hos mina föräldrar i Ångermanland i slutet av juli. Det beskrivs enligt deras Facebooksida som "ett utmanande skogslopp på ca 7 km med 200 meter stigning" vilket känns helt bananas för mina små taxben som är vana vid Malmö, staden som är platt som en pannkaka. Men det ska bli grymt kul! Eller, det skulle bli det, tills mamma skickade en länk till en artikel där en kvinna blivit attackerad av en björn under ett marathonlopp. Det var visserligen i Kanada men det finns faktiskt björnar där uppe i skogarna också. Jaja, får ta med något vapen för att vara på den säkra sidan, om inte mitt hysteriska flåsande skrämmer bort eventuella bamsar innan de blir sugna på att äta upp mig. 

Så: hoppas skorna kommer innan helgen och att det här jäkla halskliandet försvinner så jag kan prova dom för nu är jag megapepp på att kuta! 

tisdag 28 juni 2016

Ingen mother of the year-award till mig i dag


Satans jävla helvetes piss och mög. Hur är det möjligt för två små barn att vara så totalt synkade i gnölande/arghet/surhet att en hel dag består av konstant.jävla.gnäll? Alltså konstant. Vi snackar kanon (som i sången, inte vapnet) typ.

OCH SÅ DEN HÄR JÄVLA SOLEN SOM BARA SKÄR IN I LÄGENHETEN SÅ ATT DE ALDRIG NÅGONSIN FATTAR ATT DET ÄR KVÄLL. Så satans trött på kvällssol. Påminn mig om detta när jag är serotoninbristdeprimerad i februari så ska jag gladeligen embracea det svenska vintermörkret av hela mitt hjärta.

(ps: det är nu ni ska berätta om vilka hemska vrak till föräldrar ni också kan vara ibland och lugna mig med att barnen inte kommer bli skadade for life pga mitt obefintliga tålamod, vansinniga skärmtidsmutor och pinsamt dåliga humör, okej?)

söndag 26 juni 2016

ASSÅ LÄGG AV JAG DÖR VAD GULLIG!



Idag: 
  • Träffade jag en tolvveckors boxervalp med sylvassa tänder, sprättiga ben och världens lenaste mule. 
  • Köpte jag massa billiga barnkläder från valpens ägare. 
  • Åt två familjer hamburgare utomhus i solen utan att det var för varmt (med jämna mellanrum nästan motsatsen men det var bara skönt) och nästan inga barn bråkade eller skrek allt för mycket trots att det fanns fem stycken under sju år där. 
Har dock inga bildbevis på det sistnämnda pga valpen stal all uppmärksamhet. Gråter inte direkt över det. Älskar valpen. 

lördag 25 juni 2016

Triggervarning - klagomål på värme

DET ÄR FÖR VARMT! Barnen svettas, jag svettas, alla är arga och allt klibbar. Hoppas att väderappen har rätt angående kommande veckas humana temperaturer! 

/pölen 

fredag 24 juni 2016

Triggervarning - idylliskt midsommarfir

    
 
 

Sol, 25 grader varmt (minst), traditionellt midsommartjosan, dopp i havet, god mat, glada (nästan hela tiden) barn och härligt sällskap. Kan man önska sig nåt mer? Skulle väl vara att ungarna satt fint och poserade med varsin krans men den biten såg lite mer ut så här: 

 
 
Den här ungen alltså - SOM jag hoppas att hon tar med sig sin TA INGEN SKIT-inställning ut i livet. Fint om hon tonade ner samma inställning en aning fram till att hon flyttar hemifrån, men sen så! Go wild child. 

torsdag 23 juni 2016

Har nu två barn som går

Hur sjukt är inte detta? Vi går till bilen och det räcker att jag håller min handväska så är alla ändå med, ingen behöver bäras!?

Syskonen natt & dag är inte lika varandra på en enda punkt och vi veeeeet att man inte ska jämföra, men vid det här laget hade Sigge gått i över fyra månader. 

Nästan ett halvår! 

Sen var han förvisso tidig som fasen också, tog sina första egna steg dagen innan sin 10-månadersdag och har sprungit och/eller hoppat jämfota utan uppehåll sedan dess. Juno har gått längs med väggar och möbler sedan hon var strax under ett, men inte släppt taget på eget initiativ förrän samma vecka hon blev 14 månader, och nu har hon knappt krupit en meter sedan hon fattade grejen med att vara lodrät. 

Så himla coolt ändå, att de där små kålrötterna växer upp till riktiga människor?! Älskart!

söndag 19 juni 2016

GÖR DOM SÅ HÄR MED FLIT ELLER?

När den mest kvällspigga av ungarna somnar strax efter åtta (KORS I TAKET!) så springer den som annars brukar somna vid den tiden fortfarande omkring och säger nånånånånånå klockan 22. Alltså för helvete. 

lördag 18 juni 2016

Race report – Klövernmilen i Båstad

Dagen började klockan 06:15 när klockan ringde. Jag hade förberett allt och tänkt exakt i huvudet hur jag skulle starta dagen – ta klädhögen på vardagsrumsbordet och gå till köket och klä på mig, starta kaffebryggaren, ta ut Stefan, dricka kaffe, sminka mig och äta müsli och cykla bort mot Midhem där Linnéa skulle hämta mig klockan 7:30.



Aspeppade i bilen! Jag drack lite mer kaffe (vilket kanske inte var mitt smartare drag skulle det visa sig lite senare) och vi snickelisnackade om högt och lågt i en timme och 21 minuter innan vi var framme. Älskar roadtrips utan barn!



Loppet anordnades av en liten och välorganiserad klubb vid namn IS Göta och starten hade precis börjat sättas upp när vi kom, så först fattade vi inte om vi var rätt. Vi anmälde oss och fick nummerlapp och en tribalmönstrad fotboja av papp ihop med chipet. Nu fattar jag varför det alltid står "chipet behöver inte återlämnas" vid alla andra lopp där man har chipet som en pyttliten plastplatta i nummerlappen, det är ju för att alla chip såg ut så här förut! Ja, och fortfarande då på vissa ställen.



Vi kissade på en liten läskig toalett (eftersom vi inte vågade in i klubbstugan där omklädningsrummen var) och frös ihjäl lite i blåsten, sen satt vi mest i bilen och tittade på alla som sprang omkring runt idrottsplatsen och gjorde hoppsasteg och armhävningar (!). Ett tag funderade vi på om vi missat starten eftersom det var så otroligt många som sprang omkring redan vid tio över nio trots att starten gick tio. Någon måtta får det vara på uppvärmningen liksom.



Men starten gick klockan 10 prick och jag kände redan innan vi hade lämnat grusplanen att jag borde ha kissat en gång till precis innan start. Fan också. Har lite olika hang ups när jag ska springa och just det här med att vara orolig för att jag ska behöva kissa under loppet är en av de största så här två barn senare. Trots att jag faktiskt aldrig har kissat på mig så finns det vissa löprundor där jag sprungit med en konstant känsla av att det när som helst kommer hända, och när den känslan väl kommer (och den känslan sitter alltså i blåsan, inte bara i huvudet) så går det inte att tänka bort den, det enda som hjälper är att kissa. Och fram tills dess – knipa utav bara helvete.

Efter två kilometer försvann kissnödighetskänslan litegrann genom idogt knip och jag kunde börja fokusera mer på loppet. De första 1.5:isch kilometrarna gick genom ett trevligt villaområde, och klubben hade varit duktiga på att sätta ut folk med flagga som visade vägen. Nästkommande 1.5 kilometer gick längs med havet och det var både motvind och mjukt underlag och benen kändes stumma redan vid trekilometersmarkeringen. Vad fan hände, vi som hade haft en sådan rolig morgon, skulle jag ramla ihop i en kissnödig hög utan muskler redan innan första varvet var slut? För banan var nämligen två stycken 5-kilometersvarv där vi som sprang milen gjorde två varv, något som kan vara både bra och dåligt. Bra om man är en sådan som vill detaljplanera sin löpning, dåligt om man – som jag – inte direkt uppskattar att veta exakt hur långt det är kvar ner till minsta rosenhäck. Eftersom målet var att komma in på under 1:09:46 så var jag tuvungen att springa på under 7.0-tempo hela vägen och i början höll jag mig runt 6.0-6-5 och kände mig ganska okej ändå med det.

Strax före första varvet var slut mötte jag Linnéa som var på väg tillbaks. "Får man något vatten någon gång?" flåsade jag, men hon ba: "Nej, inte vad jag såg, men vi får medalj!", hojtade hon tillbaks. Den här medaljen hade lyst med sin frånvaro på IS Götas hemsida så det var en glad överraskning och resten av loppet blev en enda mental övning på temat EYES ON THE PRIZE.

När jag hade kommit ut från startområdet och var på väg förbi det åt andra hållet så insåg jag att jag ju faktiskt skulle springa förbi precis bredvid huset där lilla läskiga toaletten låg. Exakt där stod en flaggkvinna så jag frågade om jag skulle bli diskad om jag smet in lite snabbt men hon förstod mitt dilemma så det var lugnt. Dessutom lämnade jag och kom tillbaks på exakt samma decimeter av banan så det är klart att det inte var fusk.

Och åh, skönt att springa vidare nykissad! Nu jävlar, NU skulle jag sätta fart! Och det gjorde jag, i kanske 500 meter, sen kom det där stumma i benen igen. Vaffan? Sen var det bara krig och krig och krig i kilometer efter kilometer. Låg på över 7.0 flera gånger och försöka genom huvudräkning (mitt sämsta) försöka tänka vad jag skulle ligga på i tid vid 8-kilometersmarkeringen för att ändå komma under 1.10 när jag faktisk haft upp till en halvminut till godo på någon av de första kilometrarna. Men hjärnan var inte piggare i benen så jag bara satsade på att kuta på under 7.0 bäst jag kunde trots att hela kroppen ba: LÄGG AV! STANNA! KÖP EN PÅSE GODIS OCH ÅK HEM! 

Den sista kilometern brukar jag alltid ha lätt för att lägga in en extra växel av ren pepp över att det snart är slut, men det fanns ingen mer energi kvar what so ever så jag bara traggade på steg för steg tills jag närmade mig målområdet, men inte ens där kunde jag få till någon form av spurt – trots att Linnéa filmade och peppade mig att öka farten. Hade jag ökat farten så hade jag snubblat och ramlat och aldrig rest mig igen. Var mer död än levande när jag kom över mållinjen och sen satt vi och jämförde loppkänslor och tyckt exakt likadant om banan.

Nåväl. Så här såg det ut enligt min TomTom (klicka för större om du är intresserad):


6.47 min/km istället för 7:05 som under Malmöloppet förra helgen, och 1:08:56 istället för 1.09:46. YEY! Obs också att kilometer 6 alltså innehåller mitt toalettbesök.Väntar dock fortfarande på att fotbojetiderna ska läggas in så jag kan få de exakta siffrorna, ska bli mycket spännande!


Och efter lite vätska och vila så var vi så här peppade! Eftersom hemsidan utlovade "hederspriser i alla klasser plus massor av utlottade priser" så stannade vi kvar över prisutdelningen och hoppades på att vinna något fräsigt som plåster på såren för vårt lidande, men det lottades inte ut ett enda pris. Sjukt besvikna bytte vi om och gick på loppis (som samma klubb lägligt nog anordnade i huset bredvid lilla läskiga toaletten), sen körde vi till Ängelholm och åt ett berg thaimat och sen körde vi hem. Jag hade träningsvärk i låren redan innan jag lämnat bilen och mina 15 minuter på cykel i motvind genom stan kändes som ett otroligt orättvist straff för min hurtiga förmiddag.

Men men, ett rejält träningspass för både pannben och kropp ska inte underskattas, och jag är sjukt nöjd med att ha tagit mitt första årsbästa, för det var ju det som var målet – att springa snabbare än på Malmöloppet förra helgen. Och sist kom jag inte heller, hela två personer korsade mållinjen efter att mina taxben hade gjort det. Mer om tankarna kring det en annan gång, nu ska jag läsa Linneás race report (alltid roligare att skriva egen först och läsa andras sen) och sedan sova! 

fredag 17 juni 2016

Packar och peppar inför morgondagens race!

Ska upp tidigt för att åka till Båstad och springa lopp. Kollade anmälningslistan nu och jodå, det är väl en 50 pers eller nåt som är anmälda, varav sju i motionsklass kvinnor 10 kilometer (resten tävlingsklass, eller män, eller 5 kilometer). Eller ja, nio stycken blir vi eftersom både jag och Linnéa glömt att anmäla oss så får göra det på plats. Hehe. Löparproffsen.
Vår sms-konversation i detta nu. 

Linnéa är ju snabb, men jag är på allvar nervös över att komma sist, men jag tänker se det som att jag åker jättelångt för att ta en löprunda i en ny stad helt enkelt. Jag siktar på att slå tiden från Malmöloppet förra helgen på 1.09.46, så min målbild är att äta lunch och vara nöjd med att ha gjort årsbästa. Två barnafödslar senare får jag lära mig att vara nöjd med det lilla liksom. Och så himla litet är det inte, det är ändå en mil! Pepp pepp! 



torsdag 16 juni 2016

Hatgrej:

Somna vid nattning av barn och vakna strax före midnatt helt frusen med kläderna på, oborstade tänder och ogjort jobb som släpar efter. Blä.